Det är så mycket i mitt huvud ikväll.

Jag känner hur livet flyter på i min väg och jag vet att det är min egen förtjänst, det är jag som har skapat det, det är jag som har fixat till allting. Det får mig att må så himla bra och jag blir så glad att hela jag sprutar glädje!

När jag var i New York i början av denna sommar åt vi på en restaurang första kvällen där det jobbade en kvinna som har fastnat i mitt huvud. Jag minns att hon hela tiden log och gjorde sitt absolut bästa. Just hon och just det.. Jag tänkte, det här är hennes liv, hennes vardag, hennes hemstad.. På andra sidan jordklotet och i skrivande stund kanske hon är påväg upp till jobbet medans jag är påväg att sova..

Just ikväll känner jag mig blä och jag ogillar min kropp.. Varför kan inte jag också få se lite normal ut?! Få vara lika fin som alla andra tjejer?

Jag blir så osäker och rädd när det ena stunden är hur bra som helst och så i nästa får jag en utskällning för något och jag förstår absolut ingenting, förklaringen är inte ens rimlig.. Det blir som att ta ett steg framåt när det är bra och ta samma steg tillbaka när det blir dåligt. Då står jag bara där, i samma fotsteg och trampar och trampar.. kommer ingenstans.

.. och när jag mår skit, vill du ha mig då? ..

Katter betyder väldigt mycket för mig och jag skulle kunna ägna en del av mitt liv till dessa underbara djur. Jag har räddat livet på katter flera gånger och jag känner att jag kan göra det igen och igen.. Jag kan göra väldigt mycket för dem. När jag var liten sa jag alltid att jag skulle jobba på katthem, kanske är det den drömmen jag ska följa?

Jag är väldigt glad över att jag är en så psykiskt stark person. Jag litar på mig själv väldigt mycket när det gäller den biten.