Idag blir jag extra påmind. Idag känns det lite mer. Idag uppvaktar de flesta sin mamma. Men inte jag. Såklart att det gör ont när verkligheten och sanningen springer i kapp. Dock har jag levt i detta tillräckligt länge, så jag är van.

Jag minns att när jag var mindre så brukade jag tänka "hans/hennes mamma skulle jag vilja ha", drömma om hur det hade varit. En kompis till mig har en jättemysig mamma, och hon är alltid så snäll mot mig, en period visste jag inte hur jag skulle bete mig mot henne. Hur skulle jag kunna veta det? Jag har ju aldrig haft en egen mamma att "öva" på sen jag blivit äldre. Ibland har jag funderat på hur det skulle vara att ha en av mina fastar som mamma, då skulle min pappa vara min morbror och jag hade (förmodligen) haft syskon. Undrar hur livet skulle ha sett ut då.

Helt ärligt kan jag säga att jag inte vill ha den mamma jag har. Jag drömmer om en vanlig mamma.. Som jag kan shoppa och fika med, åka på semester med, fråga om hår-  smink- och kläd tips. En mamma att prata med om allt och inget.

"var du 10 eller? :p :p"
"+ 8 :D"

"va? :o"
"ja"
10+8=18. Så gamal var jag när jag drack första gången. Sedan blev jag 19 ;) för efter den där första gången blev jag så skrämd så det dröjde ett par månader till nästa gång. Typ Juni kommande år började jag dricka seriöst. Under den tiden gick jag ut nykter på krogen. Är faktiskt väldigt glad att jag har gjort det! Känns kul att ha den erfarenheten. Jag minns hur folk tjatade och tjatade på mig, men jag ville ju inte dricka, kände inte för det, så jag gjorde det helt enkelt inte.

Festade nu i Fredags och jag hade hur kul som helst! Inte ofta Belma festar nu för tiden, men i Fredags var hon med, inte ofta Belma dricker drinkar heller, men i Fredags drack hon ;) Vi fick en varsin, till ett väldigt billigt pris, de var mums mums, tyckte jag :D För övrigt var det bara killar på förfesten och det är ett plus, det är faktisk roligare (överlag) att umgås med killar.

Vädret har växlat otroligt mycket de senaste dagarna. Sol, regn, sol, åska, hagel, sol. Hel mysko. Igår var det värsta fina regnbågen tydligen, den missade jag. Ska bli vackert väder i helgen iaf :-) uppåt 25 grader.

It's not that I don't want to stay
But every time you come too close I move away
I wanna believe in everything that you say
'Cause it sounds so good
But if you really want me, move slow
There's things about me you just have to know

Sometimes I run, sometimes I hide
Sometimes I'm scared of you
But all I really want is to hold you tight
Treat you right, be with you day and night
Baby all I need is time

I don't wanna be so shy
Every time that I'm alone I wonder why

But if you really want me, move slow
There's things about me you just have to know

En text som jag skrivit ska bli publicerad i en tidning, för första gången. Det är bara en liten tidning, ingen som finns att köpa i varje butik, men ändå. Någonstans måste man ju börja ;) Det känns så himla roligt! Att något jag skriver faktiskt kan publiceras i en tidning, att det är så pass bra.

Vi är great!! Tack ni alla för en toppen RUS-dag! Jag har haft det underbart och jag tycker att allting flöt på bra, dessutom låg vi väldigt bra i tid trots det tajta schemat. Försäljning av böcker, fika och Lindas cd, svara på frågor och vara social med folk, fördelningen av arbetsuppgifterna. Allting gick jättebra! Ett bra samarbete helt enkelt! Alla visade intresse och lade ner tid! 

Kung Henry, Staffan Garpebring och Sofia Åkerman, ni gjorde alla gjorde jättebra framträdanden! Mitt bildspel som jag gjort spelades upp och det kändes kul. Även tack till andra utställare som var med nu i eftermiddag!

Det är otroligt roligt att få positiv feedback! Från folk och från andra utställare. Folk som kommer fram och säger att vi gjort ett bra jobb och att de haft det trevligt! Man stärks ytterligare av detta!

Linda, Hjalle, Cissi, Daniel, Ellenor, Caroline, Rebecka
(+ Jonathan på ett hörn) har stått för denna dag! I samarbete med Cozmoz.

RUSblge <--Bilddagboken
RUS Borlänge <--Facebook
www.rus-riks.se
http://www.youtube.com/watch?v=dsYb4W_Lmqk <--Våran video

Klockan är strax efter 21 och jag går hem genom stan, på samma gator som jag gått på så många gånger förr. Jag vandrar förbi så många minnen. Det är fortfarande ljust, solen håller på att gå ner.

Jag går över den stora parkeringen där tusentals människor samlats för att se Alice Cooper för två årsen, sedan platsen där vi hade vårat RUS-tält under Peace & Love festivalen samma år, precis bakom där spelade Miss Li. Parken där man festat på sommaren till tidig morgon, restaurangerna man ätit på, där man stått i kö till krogen, bussarna man sprungit efter. Där man hållt någon kär i handen och där man skrattat med vänner. 

Samma gator som jag varit på väg hem, på flera gånger i veckan under 8 års tid. Jag kan dem utan och innan, man går utan att tänka. Istället flyter bara minnerna på, för varje steg man tar.

"Man vet att man är hemma för stan är likadan

Man vet att man är hemma
Men det är ändå inte samma sak"

Våren har kommit och sommaren är på väg. Solen lyser, gräsmattorna är gröna, knopparna har slagit ut på träden och det finns blommor i alla regnbågens färger. Liksom detta hoppades jag på att mitt hjärta skulle göra likadant, slå ut och blomma. Få vara klart och tydligt, få ge värme och kärlek, till någon speciell.

Istället känns det som mitt hjärta drar ihop sig. Precis som alla knoppar gör, när regnet faller och när det blir kyligt.

När solen lyser och regnet faller kan det jämföras med ett hjärta som har kärlek att ge och som vill ge kärlek, men inte har någon att ge sin kärlek till.