Jag har börjat fundera på det här med barn litegrann. Alltså, jag kan få känslor av hur gulligt det skulle vara och allt det där.. men jag känner mig för omogen! Jag skulle inte klara av det. Jag skulle inte klara av att ge upp min frihet.. att kunna göra vad jag vill, när jag vill.

Saker som att sova ut på morgonen, inte göra någonting en dag, strunta i att gå ut om det är kallt, bara slappa i solen en sommardag, resa, festa när jag vill, umgås med någon när som helst, lägga alla pengar på mig själv och sådant som jag tycker är kul.

Självklart kan man göra dessa saker även om man har barn, men det blir ju vissa begränsningar och just det här "när som helst" tror jag försvinner. Så detta får helt klart vänta tills jag känner mig mer mogen att ge upp vissa saker! :p

Så för min del ska det vara planerat och önskvärt! Sedan vill jag ha stabilt förhållande, fast jobb, bra ekonomi, egen bil och ett tryggt hem. Låter så klyschigt.. men sant ju! :D

Jag anser också att om "det bara blev så", så får man faktiskt ta sitt ansvar. För alla vet vad som händer om man inte använder skydd (ja, det kan hända ändå, men risken är större utan). Man får liksom ta ansvar för sina egna handlingar :)