- Hur mår du?

-  Bra! Själv då?

- Jo det är bra :)

Alla frågar den alltid, till alla, och hela tiden svarar alla "bra" eller något liknande. Det kan omöjligt alltid vara bra med alla hela tiden! Jag är så oerthört trött på denna uttjatade fråga! Därför har jag själv slutat att ställa den, om jag verkligen inte vill veta hur personen mår och är beredd på ett ärligt svar, som kan vara allt från jättebra till jättedåligt. Därmed är jag också beredd att lyssna på personen, dela dennes glädje eller sorg.

Brist på frågor? Ja det kan hända. Men då frågar jag heldre vad personen gör eller vad den har gjort idag eller nåt annat, men inte "hur mår du".

Sluta fråga mig om du inte är med på noterna, alt. inte känner mig tillräckligt bra!

Livet är inte alltid lätt, det vet vi alla i större eller mindre utsräckning. Man klagar på saker i sitt liv, man har drömmar och funderar ibland över varför man missat så mycket, saker som "alla andra" har gjort.

Så sitter jag vid frukostbordet en sommarmorgon i Juli och slår upp ett uppslag i tidningen. Om en tjej som är lika gammal som mig. Hon har blivit misshandlad i sin uppväxt, har två barn, skulder på 50.000, döda föräldrar, en narkoman till tvillingsyster och en ex sambo som slagit henne, denne anser sociala myndigheterna att hon ska ta kontakt med för att få hjälp med pengar.

Ska man fortsätta att klaga på sitt eget liv?

Jag vet att känslan är densamma, man mår dåligt över något tex. Och en liten sak för någon kanske inte alls är det för någon annan, och vise versa, därmed menar jag att känslan är densamma. Fast just att klaga på saker i sitt liv.. ska man verkligen göra det? Om man tänker efter, så har man nog det ganska bra trots allt!

Att lita på sig själv är A och O för att du ska klara dig. Ha tron på sig själv, man vet att vad som än händer så klarar man sig. Det är en styrka inom en.

Jag är glad att jag har den. Jag är stark i mig själv. Jag har ett starkt psyke och jag litar väldigt mycket på mig själv. Tyvärr kan jag inte påstå att jag är speciellt fysiskt stark, men jag måste säga att jag heldre är stark psykiskt.

Jag tvivlar tex inte på att jag skulle klara av Exepition Robionson, det som skulle bli problem isf är den fysiska styrkan. Annars skulle jag faktiskt kunna tänka mig att söka, just för utmaningen!

Grattis pappa på 50 års dagen! Du är bäst i hela världen <3
Har haft riktigt trevligt med släkten i eftermiddag och i kväll :) Min brownie-kaka blev mycket populär och jag måste medge att den blev mums mums mums! Bättre än köpta och.. ja, den slog allt annat! ;D

Ännu en gång har jag insett att allt är inte alltid som det verkar.
En person i min släkt, som är mycket mjukare, än vad det kan verka utåt sett.

Tro inte att det är roligt :( har alltid varit ett PMS monster tyvärr! Dock försöker jag göra något åt saken genom att prova mig fram med tabletter som sägs lindra.

Just nu går det ut över att glassbilen inte kom när den skulle!! Vill så hemskt gärna smaka den där nya Pucko glassen, men nejdå! Jävla glassbil!!!!! :@

Sen har grannkärringen parkerat sin bil på gräsmattan utanför mitt fönster! Herregud, parkeringsplatserna ligger precis bakom! Hon har alltså bakhjulen på parkeringsplatsen och resten av bilen på gräsmattan med fronten in i en buske. Parkera normalt för guds skull!

Jag känner mig som ett litet barn. Vill gråta och ha någons trygga armar runt mig.

 
"jag vill ha dig här på riktigt i natt och suga liv i din halspulsåder"

"fan fan fan, det skulle varit du"

Det är meningar som berörde mig, som väckte diverse minnen.

Lagom seg idag efter flera dagars festande och man har säkert gått flera mil sammanlagt. Trots allt har jag haft det underbart denna festival vecka :D att vädret har varit på topp är ett stort plus!

Älskade älskade sommar! Detta är helt klart den bästa tiden. Festival på det är bara så perfekt <3 Jag och Belma satt i gräset utanför Cozmoz nu i eftermiddags. Det var så längesen det bara var hon och jag, prata om allt och ingenting, kolla på folk och njuta av den ljuva sommaren.

Uppskattar min säng mer än någonsin just nu! Tänker på alla festivalmänniskor och kollar på min säng.. :$ blir en viss skillnad det.

Jag fattar seriöst inte vart jag kan hämta ut mitt festivalarmband, men jag troor att det är borta vid Soltorg, får väl chansa på det! Känns som det kommer bli en vecka med ömma fötter, lite sömn, för mycket onyttigheter, långa sommarnätter, härliga konserter, ständigt social och mycket skratt!

Jag kan bara hoppas.